VÄXJÖ - GÖTEBORG - MOT VÄRNAMO - DAG 1

 
 
 
 

 
Bild tagen i Värnamo, ca 6km från målgången för dag ett
Klockan var 06.30 då jag låg och sov som en stock. Då jag låg där i min varma säng och trodde att jag skulle få fortsätt min ljuva sömn, väcktes jag plötsligt utav kraftiga vibrationer från mobilen. Larmet slutade inte förrän jag lyckats slå upp ögonen och komma på ben.

Dagen började ironiskt. Jag som alltid, innan liknande äventyr, haft sömnsvårigheter och spenderat långa stunder med att stirra i taket, vrida och vända på mig hundratals gånger innan jag till slut lyckats få en ytlig sömn, sov som ett litet barn natten innan det stora eventet. Att slippa kampen mot mina envisa ögon och oroliga kropp som i vanliga fall inte viker sig och inte vill falla i sömn kändes fantastiskt. Visserligen kunde denna djupa sömn vara effekten av sömntabletten jag sköljde ner innan jag gick till sängs, men jag väljer att uppskatta känslan av att vara utvilad och pigg istället för att tänka på att tabletten även kan orsaka en nedslagen känsla. Jag var tvungen att vara utvilad, för det som väntade mig denna morgon var ett fantastiskt event som blev ett av många kommande äventyr.

Trots en mättad sömn kändes huvudet tungt och kroppen seg. En lite mer negativ sida av sömntabletten tror jag. Jag lyckades i alla fall stänga av larmet, kravla mig till badrummet och göra mig klar. Fastän det kändes som om klockan stannat och att jag rörde mig i snigelfart, hann jag sätta på mig min löparutrustning från Löplabbet, gå igenom packningen och starta äventyret med frukost hos mamma på en kvart!

Jag kände hur det började pirra i magen, snart startar äventyret! Jag hade den perfekta löparutrustningen, både på kroppen och med mig i min packning. Men innan det var dags att ge sig iväg, var det viktigt att ladda magen med näring och skaffa energi. Till frukost blev det en proteinboost som bestod utav fem ägg och lite rester från gårdagens middag. Jag försökte även tänka på att krydda maten med ingefära, kardemumma och salta rikligt. Ingefära för dess hämmande effekt på eventuella inflammationer, kardemumma för hjärnan och saltet för kroppen.

En mättande frukost, men jag hade en två timmar lång tågresa och en ännu längre löparrunda framför mig, så jag svepte ner ytterligare fyra ägg för att försäkra mig om att batterierna blev laddade. Inte precis någon delikatess, men det var absolut värt det!

Nu var det dags att ge sig iväg. Den pirriga känslan i magen vände snabbt till en irritation kombinerad med stress och oro. Trots att jag följt det planerade tidsschemat höll jag på att missa tåget mot Växjö. Faktum är att det var på håret att jag hann med! Det byggs och byggs överallt omkring i Malmös innerstad och de sena bussarnas tidtabeller är omöjliga att förstå. Hursomhelst, nu var jag på tåget och kunde pusta ut. Jag fick tillbaka glädjeruset i kroppen och var full av förväntningar och förhoppningar. Två timmars tågresa hade jag nu på mig att bygga upp spänningen inför startskottet. Samtidigt kunde jag inte låta bli att tänka på mindre roliga scenarion som kunde inträffa och om jag verkligen var rustad för att ta mig från start till mål. Tänk om maten tog slut? Eller ännu värre, om vattnet tog slut?

Inför alla mina äventyr, går jag in med en övertygelse om att jag absolut kommer klara min resa och nå mitt mål. Jag har inga tvivel på det alls. Trots denna självsäkerhet så är jag ändå lite skräckslagen. Jag känner en oro, för att jag är medveten om vad som väntar mig och vad som kan hända om jag inte följer mitt schema. Om jag inte tolkar kroppens signaler rätt. Minsta lilla feltolkning kan leda till en skada som kommer att komplicera framfarten. Jag är rädd och det är bra!

Jag är inte rädd över att misslyckas men jag är rädd för att ge upp. Jag dör hellre under ett äventyr än slänger in handduken för att jag inte orkar. Rädslan att ge upp är för stor.

Startskottet

Klockan var 09.45 när jag nådde Växjö station. Där möttes jag av en reporter från SVT och deltog i en kortare intervju på ca 30 min innan jag for iväg.

10.30 gick startskottet. Nu gällde det. Solen sken och det var varmt i luften, tur att vädret var på min sida denna dag. Intervjun var rolig men resulterade i att jag kom en aning efter i mitt schema. Det gjorde inte så mycket, jag var så glad att det inte gick att vara någonting annat än positiv inför starten. Lite orolig var jag dock ändå, men denna känsla tror jag bara var nyttig då den lät mig vara mer uppmärksam.

Ja då var vi iväg… eller det var vad jag trodde i alla fall. Typiskt nog så knappade jag in fel på min GPS och började löpa åt fel håll. Jaha då var det att vända och börja springa åt rätt håll. Ah, lite spilltid fick jag väl ändå räkna med, och dessutom finns det inget negativt med att värma upp med en extra kilometers löpning.

Upplägg

För att inte överväldigas av den långa luckan mellan var jag är och vart jag ska, så delades sträckan upp i fyra större delar där varje del representerade en dag. Varje dag indelades sedan i fyra delmål. De fyra delmålen den första dagen var enligt nedan:

1.       25km

2.       45km

3.       64km

4.       74km

Att dela upp sträckan i fyra delar har många fördelar i både planering av vila samt för att ge en bra positiv psykologisk effekt. För varje avklarad del har jag rätten till att vila en stund, ca 10-15min, men bibehåller en anledning till att fortsätta om platsen i sig saknar fördelar för att stanna så som restaurang, gatukök eller påfyllnad av vatten.

För varje avslutat delmål sätts belöningssystemet igång vilket ger en mental boost, vilket underlättar löpningen fram till nästa delmål. Mitt inre mår bättre för varje avverkat delmål, vilket förstås även påverkar min yttre prestation.

Varannan timme stannade jag för ett strumpbyte, där jag kontrollerade fötterna för att förebygga skavsår. Problem med fötterna är något jag helst är utan när jag springer.

Problem med låren

Efter 25km började jag få konstiga känningar i framsida lår. Låret började krampa till så jag stannade och blev väldigt orolig över situationen. Om benen slutar fungera redan efter 25km så kommer jag behöva krypa de resterande 220 km till Göteborg. Jag började promenera istället, men hann inte ens gå 10 meter innan det började krampa igen. Jag valde att trycka och hålla där det krampa. Därefter började jag gå i några meter och kunde sedan börja springa igen. Problemet borta! Under vägens gång skulle låret komma att krångla vid ytterligare två tillfällen. Jag besvärades till den grad att det kändes som att själva fästet för framsida lår skulle lossna. Väldigt otäckt. Som tur var så kom aldrig denna känsla tillbaka igen efter att jag kommit fram till Värnamo.

Förutom på det område där kramperna var som värst i press, smörjde jag även in hela låret och knäet med antiinflammatorisk salva.

Ord – ett kraftfullt vapen

Ord har en kraftfull påverkan på alla människor. Om jag riktar ett ord mot dig så tar din kropp emot ordet och alstrar ordet inne i kroppen. Beroende på om ordet är negativt eller positivt så påverkar det din kropp annorlunda.

Masaru Emoto är en japansk forskare som studerat vattenkristaller och hur de påverkas av ord. I Masaru Emotos experiment så har han låtit två vätskefyllda behållare, med vätska från samma vattenkälla, låtit exponeras för två olika ord. Den ena burken exponerades för ett negativt ord medan den andra burken exponerades för ett positivt ord.

Slutresultatet blev att burken som blev exponerades av ett negativt ord fick en förändring i vattenkristallerna. De blev förvrängda, deformerade och såg ut att vara döende. Burken som hade blivit exponerad av ett positivt ord fick stora och fina vattenkristaller med alla möjliga färger och former. De var vackra och fina! Detta var två burkar vatten som blivit utsatt för ett enda ord!

Människan består till mer än 70 % av vatten och det är just därför vi är så känsliga med just ord. Vi är mottagliga både för negativa och positiva ord även om vi vill det eller inte. Visa har bättre motståndskraft än andra och klarar därför av att gå runt med deformerade vattenkristaller. På utsidan kan de se väldigt starka ut men på insidan så är de döende precis som vattenkristallerna.

Välj dina ord när du pratar med någon. Släng inte ut vad som helst då dina ord påverkar folk i din omgivning.

Ord skapar olika former av vattenkristaller vilket enligt min teori gör att alla ord har sitt användningsområde. Jag använder ett specifikt ord när jag är ute på äventyr, vilket alltid hjälpt mig att bli fysiskt starkare. Alla problem som jag har fått i smärta har helt försvunnit efter att jag repeterat ordet flera gånger om. Mina vattenkristaller förändras och likaså ändras strukturen i min kropp. Jag blir ordet. 

Delmål två

 Min första kontakt med mat och vätska sedan start. Woho! Denna bensinmack kan du hitta lite överallt mellan Växjö och Limmared. Väldigt roligt namn och bild haha.

Efter 45km så kom jag till den första stationen för påfyllning av vätska och mat. Jag som endast äter glutenfritt och halal har inte mycket till alternativ i matväg. Så det blev en tallrik pommes frites.

Jag var så hungrig att jag inte tänkte på att han hade kryddat med pommeskrydda, som faktiskt innehåller gluten. Jag får skylla mig själv lite där som inte berättade att jag inte vill ha pommeskrydda. Det blev sedan en stretching på 5-10 min för att lätta på trycket i vaderna, rumpa samt förebygga löparknä som jag fick sist.

I känsla så gick jag fortfarande lite på tå pga. Att framsida lår inte helt slutat krampa. Jag  var fortfarande orolig över att låret skulle bli ett bestående bekymmer under vägen.

Nästa delmål var Värnamo och när jag väl kom dit så besökte jag en pizzeria, precis som föra året, och beställde en glutenfri pizza. Jag laddade på riktigt ordentligt med kolhydrater, fyllde på med vätska och stretchade ut. Här stannade jag i ca 40 min och tog det riktigt lugnt. Jag var ju snart framme i mål, så nära att det nästan gick att ta på målet, vilket förenklade alltihop mentalt. Jag var snart framme och mådde awesome!

Snart i mål - Torp Höhället Bed and breakfast

 Superdupermega mysigt!

Det bed and breakfast som jag skulle övernatta på låg lite ute på landet, ca 5km från Värnamo centrum. Den sista kilometern är alltid jobbigast. Jag är ju så nära men ändå inte framme.

Väl framme vid boendet så välkomnas jag riktigt varmt av ägarna. Så mycket kärlek och värme! Jag hade genom telefon och mailkontakt berättat att jag skulle komma fram vid 01.00-tiden på morgonen. De hade lämnat en lapp inne på mitt rum där de skrivit att de bjuder både på rummet och frukost då de brinner lika mycket för att motivera barn och ungdomar som jag. Denna fina gest gjorde att jag helt och hållet glömde bort att jag hade ont i benen. Så fint! De hade till och med köpt glutenfritt bröd! Jag kommer definitivt att åka dit fler gånger och rekommenderar alla att ta sig dit om de vill vara lite avskilt några dagar. De tvättade till och med mina kläder!

 
Lappen som ägarna till Torp Höhället lämnade i mitt rum! Super gulligt.

Känslan för dagen

Resan dittills hade gått så mycket bättre än förväntat. Rent mentalt hade det varit en enkel resa tack vare all positiv energi som jag mottagit ifrån så många håll. Det enda jag var bekymrad över under denna dag var att jag inte kände till om min kropp hade några dolda fel samt att jag inte heller visste hur det skulle kännas när jag väl kom fram. Nu vid dagens delmål kände jag mig mer trygg med att kroppen skulle hålla, samt att det rent mentalt kommer att vara mycket lättare än det var förra gången.

Det ord som beskriver dagen mest är ”fullt hanterbart” då det gick bättre än förväntat på både den mentala och den fysiska biten.

Delmål ett av fyra var nu avklarat!

Duktiga ben som inte går sönder! *klappar de försiktigt

Tänk på

Jag har aldrig varit med om att en så ansträngande resa har varit så lätt att genomföra, och det på grund utav den positiva energi som jag mottagit ifrån vänner, familj och andra utomstående som hört om resan. Vi är mer mottagliga än ni kanske tror och jag ber er vara mer försiktiga med era ordval gentemot varandra. Sänd positiva tankar och känslor istället för att försöka trycka ner andra. Det gör enorm stor skillnad.

Kommentarer (2)
2 / Rädda barnen / dag ett / event / göteborg / löplabbet / löpning / savethechildren / värnamo / växjö
/ Allmänt / Ultramaraton /

VÄXJÖ - GÖTEBORG - MIN PACKNING

Här är första setet av min packning som jag kommer ha med mig. Det saknas några föremål till för att packningen ska bli komplett men det kommer jag har ordnat fram till på måndag.
Min mat under löpningen kommer bestå av
  • Flapjack - 360 kcal per kaka
  • Dricka innehållande höga halter socker - Coca cola, energidryck - för att motverka plötsligt blodsockerfall 
  • Crème fraiche - då det innehåller enorma mängder kalorier och väger ytterst lite.
Jag har någorlunda bra koll på hur vägen ser ut då jag sprungit sträckan en gång tidigare. Den jobbigaste biten var i Växjö då man hela tiden skulle ändra gata, i annat fall så är det en väg hela vägen till Göteborg. Jag räknar på att det kommer ta ca 3-4h till varje stopp med station för påfyllning av vatten och mat. Så min packning kommer vara för 4-5h framåt.
 
Än en gång vill jag tacka löplabbet som sponsrat mig med utrustning för denna resa! Stort tack!
/ Allmänt / Göteborg - Växjö 2 / Ultramaraton /

GÖTEBORG- VÄXJÖ 220KM - PLANERING 1

Det är väldigt mycket som ska planeras inför denna resa och jag tänker börja redan idag så att jag kan känna mig trygg under resan.
När det kommer till upplägget av själva löpningen så tänker jag följa samma sträckor som tidigare. Jag försöker sätta mig in i känslan hur det var och helt ärligt så minns jag väldigt lite från självaste löpningen utan kommer mer ihåg hur det kändes när jag kom fram till de olika destinationerna då man skulle komma tillbaka till verkligheten igen. Det kommer bli spännande att få uppleva det där psykotiska stadiet efter att benen, fötterna och kroppen skriker stopp men huvudet säger "du kan mer". Ett av mina förberedelser kommer vara att boka ett uppbokat möte med en psykolog efter löpningen för sist var jag mentalt utbränd. Alla tankelekar sätter verkligen ett spår i en.
 
Resan kommer filmas och jag hoppas från botten av mitt hjärta att jag tar fram kameran och berättar om mina tankelekar. Det är ett otroligt effektivt verktyg när man vill ta sig över barriärer men vad jag märkt så blir man halvt psykotisk efteråt då det är svårt att hitta tillbaka. Speciellt när man varit inne i tankelekarna så länge som tre dagar. Må mitt psyke hålla efter loppet och må min omgivning inte hata mig :p
 
Här är självaste upplägget av resan. Detta är de riktlinjer jag kommer använda mig av då jag inte vet om jag kommer orka springa längre eller kortare dag för dag. Allt beror på hur det känns när jag väl är där ute och springer.
 
Dag 1: 83km      Göteborg till Tranemo
Dag 2: 63km      Tranemo till Värnamo
Dag 3: 71km      Värnamo till Växjö